Skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar

Regeringen har lämnat en proposition (ett förslag till beslut) till Riksdagen för att minska risken för att en privatperson skall drabbas av en betalningsanmärkning för en skuld som hon eller han inte känner till.

Vissa av statens och kommunernas fordringar lämnas direkt till Kronofogdemyndigheten för indrivning efter beslut, så kallade A-mål. När fordran registreras hos Kronofogdemyndigheten får kreditupplysningsföretagen informationen och registrerar händelsen i sina register. I och med den registreringen får personen en betalningsanmärkning vilket gör att man helt plötsligt inte är kreditvärdig, utan att man vet om det.

Tidigare har det varit som så att om man betalar skulden ”skyndsamt”, så tas anmärkningen bort hos Kronofogdemyndigheten – den sekretessbeläggs, och kreditupplysningsföretagen är tvungna att ta bort anmärkningen i sina register. Men då kanske skadan redan är skedd – den drabbade kan ha blivit nekad krediter på grund av en anmärkning man inte visste man hade. Får man sedan en ny skuld i A-mål inom 2 år, så tas sekretessbeläggningen bort för den gamla skulden och kreditupplysningsföretagen registrerar detta och kreditvärdigheten är som bortblåst.

I och med det nya förslaget, som troligtvis kommer att gälla från maj 2018, måste Kronofogdemyndigheten informera om att skulden finns och att man kan betala omgående och kreditupplysningsföretagen få inte registrera skulden direkt. Då har man cirka 14 dagar på sig att reglera skulden till Kronofogdemyndigheten och först efter den tidsfristen får kreditupplysningsföretagen information om skulden förutsatt att den fortfarande inte är betald.

Förändringen kommer att innebära att fler personer blir kreditvärdiga vilket borde vara en win-win för både privatpersoner och kreditgivare. En affär behöver inte längre gå förlorad på grund av en skuld som egentligen inte finns. Det blir istället E-målen, dvs de privata företagens fordringar,  som kommer att få en större betydelse i värderingen av kreditvärdigheten hos en privatperson.

CreditScore-300x200

Har du koll på GDPR? Annars är det bråttom nu

Har du koll på GDPR – General Data Protection Regulation – EU:s nya Dataintegritetslagstiftning som träder i kraft 25 maj 2018?

Långt kvar till dess? Nja inte direkt – den nya lagen innebär en jätteomställning för många företag som hanterar personuppgifter och med tanke på att du kan få betala vite om upp till 20 miljoner euro om du inte uppfyller villkoren så är det hög tid att börja planera.

Lagen gäller alltså alla företag som bedriver verksamhet inom EU eller riktat mot EU-medborgare och som hanterar personuppgifter. Lagen har kommit till för att skydda konsumenternas integritet, inte för att underlätta för dig som registrerande företag.

Några av de viktigaste skyldigheterna i den nya lagen är:

Medgivande
Du måste alltid hämta ett godkännande från personen du ska registrera uppgifter om.

Tillgång
Personen har alltid rätt att ta del av uppgifterna du registrerat om denne. Och du måste så klart se till att det verkligen är rätt person du lämnar ut informationen till vid en förfrågan.

Rättning
Personen har rätt att få eventuell felaktig information korrigerad.

Radering
Personen har rätt att bli raderad ur dina register – och det även om den tidigare godkänt din registrering. En slags ångerrätt som du måste uppfylla.

Portabilitet
Personen har alltid rätt att begära att informationen du registrerat överlämnas till en annan part, till exempel en av dina konkurrenter för att personen vill byta leverantör.

I Sverige är det Datainspektionen som kommer att se till att lagen efterföljs och det är till dem du till exempel måste anmäla (inom 72 timmar) om personuppgifter kommit på avvägar.

Hur förbereder man sig för det här?
Ja, det har sagts att det här är en av de viktigaste uppgifterna för ledningsgrupper i större företag under 2017. För de allra flesta kommer det att ta tid att genomföra och det kommer inte att bli lätt. Och det väcker så klart en hel del frågor: Vilka och hur många av systemen i vår organisation innehåller personuppgifter? Hur hanterar vi tredje part, externa leverantörer och eventuella molntjänster? Vilka i vår organisation måste vi engagera – IT, Compliance, Produktion? Funkar det för oss om vi avidentifierar uppgifterna och istället pseudonymiserar dem?

Börja nu
Det viktigaste är att vara ute i god tid och se till att högsta ledningen är med på tåget. Sedan gäller det att tillsätta en projektgrupp som helt enkelt får kavla upp ärmarna och göra en ordentlig inventering av hur det ser ut i er organisation.

En ordentlig ”morot” kan så klart vara att inte riskera vite om 20 miljoner euro…

Paragraftecken-300x212

KYC – Know your customer

Vem gör du affärer med?

Frågan kan förefalla larvig eller självklar. Alla vet ju vem Per Persson är, men är det Per Persson AB eller HB eller KB eller en Enskild firma?

Att göra affärer med rätt företagsform avgör om vi över huvud taget kan kräva kunden om han inte betalar. Fel identitet på kunden inte bara fördröjer handläggningen, utan kan i sin förlängning försätta företaget i en pinsam skadeståndssituation.

Det finns mycket att lära om associationsformer (bolagsformer). Ur din synvinkel som kreditgivande företag är det absolut nödvändigt att kunna svara på frågor som:

  • Vilken associationsform har min kund?
  • Vem eller vilka har rätt att ingå avtal eller göra affärer för företagets räkning?
  • Vem bär ansvaret för att jag verkligen får betalt?
  • Vilka offentliga register och handlingar bekräftar att företaget är seriöst?

Har du svaret på frågorna kan det vara skillnaden mellan en bra affärsrelation och en kreditförlust.

Vad som gäller för de olika företagsformerna kan du läsa mer om här i ett av mina tidigare blogginlägg

handshake-300x268

Paretos princip gör ditt företag mer lönsamt

I senaste numret av vår kundtidning Update Företag skrev vi om den så kallade 80/20-regeln som den italienske matematikern Vilfredo Pareto fick uppkallad efter sig – Paretos princip. Enligt Paretos Princip står 20 procent av alla orsaker för 80 procent av resultatet. Det låter kanske lite abstrakt men vi kan se att regeln är användbar även i vår företagsvärld, här är ett exempel på det.

Jag har en kund som skulle göra en marknadsaktivitet i sitt företag mot alla sina kunder. Han hade cirka 5 000 kunder i reskontran, men var lite osäker på deras kreditvärdighet. Vi gjorde en genomlysning av kundernas kreditvärdighet, det vill säga vi kontrollerade vilken rating/riskklass dessa kunder hade.

Vi kunde snabbt konstatera att 60 procent av kunderna inte var kreditvärdiga – de hade skuldsaldo hos kronofogden, revisionsanmärkningar, betalningsanmärkningar, sena bokslut, saknade styrelseledamöter eller var försatta i konkurs och likvidationer. 20 procent av kunderna var nystartade och hade en standardrating/riskklass för nya företag. Resterande 20 procent av kunderna i reskontran var kreditvärdiga kunder.

Tack vare att vi gjorde en analys av företagets kunder sparade företaget både tid och pengar på att rikta marknadsaktiviteten dit den verkligen gjorde nytta. Desto bättre koll du har på dina kunder desto större är dina möjligheter att sätta in rätt åtgärder på rätt ställe och vid rätt tillfälle.

Hur fungerar 80/20-regeln i ditt företag? Läs hela artikeln om 80/20-regeln – Paretos Princip här och få tips kring hur du gör en analys av din verksamhet.

Paretoprincip-300x154

 

Hur påverkar amorteringskravet småföretagarna?

Idag klubbades alltså det omdiskuterade amorteringskravet på bolån. Bra – säger många som anser att kravet är ett måste för att minska hushållens skuldsättning och risken för en förestående bostadsbubbla. Dåligt – säger andra som anser att kravet enbart kommer att påverka rörligheten på marknaden med en inlåsning som följd och att kravet inte alls har någon inverkan på den verkliga problematiken, det vill säga bristen på bostäder.

En sak är i alla fall helt klar – kravet kommer att påverka våra hushåll framöver. Men hur kommer det att påverka småföretagarna?

Vi intervjuade Örjan Hultåker, ordförande i Företagarna Stockholm, för ett tag sedan och han menar att bostadslånet är ett vanligt sätt att finansiera nyföretagande och tillväxt.

–   Vart femte företag har någon gång tagit lån med sin bostad som säkerhet för att kunna investera i ett eget företag. Den här länken mellan företagande och privat boende har regeringen missat, anser Örjan.

Idag kräver bankerna säkerhet i småföretagarens bostad, det har varit ett smidigt sätt för en småföretagare att få tillgång till kapital men efter att amorteringskravet införs blir det inte lika förmånligt längre och företagarna behöver se sig om efter andra alternativ.

Det finns en hel del riskkapital i Sverige men de pengarna stannar ofta på börsen och når sällan ut till de små företagen. Men i spåren av amorteringskravet lär nya finansieringsformer växa fram men de kommer inte att bli lika billiga som bostadslånen.

Det finns idag cirka 420 000 aktiva aktiebolag i Sverige, 300 000 av dessa omsätter under 10 miljoner kronor. Många av dessa lite mindre företag har redan idag sin privata bostad som säkerhet för företagets finansiering. Och det är säkerligen många fler som kommer att behöva finansiering inom den närmaste framtiden.  Då kan man fråga sig – vad har det nya amorteringskravet för inverkan på tillväxten i Sverige den närmaste tiden?

Tillv-300x200

Tomt i kassan? 6 finansieringslösningar för företagare

Precis som för privatpersoner kan januari och februari vara en period med ansträngd likviditet för många företag, och ibland kan man behöva ta till extern finansiering. Då finns det ett flertal olika finansieringsalternativ att välja mellan och det är inte alltid lätt att hålla reda på vilka de är och vad de innebär. Här har jag listat sex olika alternativ där jag tänkte hjälpa till att reda ut begreppen:

Banklån
Ett banklån är en långfristig kredit (det vill säga en kredit som löper över en längre tid) som vanligtvis anpassas till löptid, amorteringstakt och räntenivå. Det finns två olika former av banklån: Inteckningslån som är ett lån mot säkerhet i fast eller lös egendom. Samt reverslån, som är ett lån mot borgen eller realsäkerhet (t ex pantbrev eller företagsinteckning).

Checkräkningskredit
Checkräkningskredit är en lång- eller kortfristig finansieringskälla som utjämnar betalningsströmmar både för in- och utbetalningar. Man kan säga att den fungerar precis som ett kreditkort. Kostnaden för tjänsten är en årsavgift – som är viss procent av krediten – samt en räntekostnad för den utnyttjade krediten.

Leasing
I stället för att köpa till exempel en maskin hyr man maskinen av ett leasingföretag och betalar en månadskostnad. Efter hyrestidens utgång kan du välja att lämna tillbaka maskinen (eller vad du nu leasat) eller byta ut den till en nyare. Det här passar generellt företag som planerar att investera i inventarier, utrustning, maskiner och dylikt.

Factoring
Ett enkelt sätt för att få i likvida medel i företaget är att belåna sin reskontra. Finansbolaget betalar omgående ut 70-90 procent av fakturabeloppet, och ser till att kundens kund betalar fakturorna. Resterande procent betalas ut till kunden (det vill säga ditt företag) när fakturan är fullbetald – minus de kostnader finansbolaget tar. En fördel med detta är att det blir en mindre risk för dig som företagare, i och med att du använder dina egna fakturor för att få tillgång till rörelsekapital och ett stärkt kassaflöde.

Fakturaköp
Företaget säljer sin faktura till finansbolaget och får upp till 98 procent av fakturans värde utbetalt. I och med att fakturan sålts tar även finansbolaget över risken att kunden eventuellt inte betalar. Många företag kan dra sig för att sälja sina fakturor eftersom man är orolig för att äventyra kundrelationen, men i stället finns det ju möjligheter att lägga ökad tid och fokus på att vårda kundrelationen när du inte behöver spendera tid på att hantera obetalda fakturor.

Företagskredit
Företagskredit är en finansieringsform där företaget betalar en månadskostnad för att kunna ha en amorteringsfri kredit för oförutsedda utgifter, investeringar etc. Man betalar sedan en ränta för den utnyttjade krediten. Denna finansieringstjänst blir allt populärare – särskilt bland nyföretagare. Svea Ekonomi har nyligen lanserat sin tjänst Företagskredit, läs mer här om Svea Ekonomi Företagskredit

Vill du veta mer om finansiering eller funderar på vilken lösning som skulle passa ditt företag är du så klart välkommen att kontakta mig eller någon av våra duktiga säljare för råd.

Ekonomin---finance1-300x198

Tips om bra julläsning

Nu tänkte vi ta lite ledigt över jul och nyår men vill passa på att tipsa om lite bra läsning i vårt senaste nummer av Update. Här hittar du artiklar om betalindex som lär dig mer om din kunds betalningsmönster, de höjda kraven på information för dig som handlar med konsumenter och mycket mer.

Update nr 4 2015

Ha en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, så hörs vi 2016 igen.

paket-granar-turkos-bakgrund-300x200

Räkna ut din verkliga kredittid

Svårt att få betalt? Du kanske ger dina kunder längre kredittider än du tror. Här är formlerna som hjälper dig att få kontroll.

En del kunder är notoriskt sena med sina betalningar. Det kan delvis bero på dig själv som leverantör och företagare. Du kanske ger längre kredittider än du visste om.

Ett vanligt sätt att själv förlänga kredittiderna är helt enkelt att skicka fakturan för sent. En annan att skriva otydliga fakturor. Vad betyder till exempel ”30 dagar netto”? Det har nog de flesta inte koll på.

Det där ”netto” betyder ”efter kassarabatt”. Men i dag är det nästan ingen som jobbar med kassarabatter längre. Ändå finns uttrycket kvar, trots att få förstår det.

Ordet förfallodag är inte heller helt enkelt för alla att förstå. Med det menas den dag då fakturan ska vara betald. Extra svårt blir det när företagare skriver både förfallodag och 30 dagar netto på sina fakturor. Det händer.

Det blir dubbla budskap. Vilket gäller?

Ett tips är att skriva enkel svenska. Till exempel att ”beloppet ska vara oss till handa” ett visst datum eller ”bokfört på vårt konto”.

Ytterligare ett tips är att skicka påminnelse direkt när en betalning inte har kommit in och inte vänta. Skicka inte fler påminnelser, det finns ingen anledning att vänja kunderna du skall vara deras extrabank.

Givetvis finns det också kunder som är notoriskt sena med sina betalningar. Summan av dina egna misstag och kundens seghet gör att du riskerar att binda kapital i reskontran onödigt länge. Vad kostar det ditt företag i verkligheten?

Så här gör du för att räkna ut den verkliga kredittiden:
Summera alla dina utestående kundfordringar (alltså det du har fakturerat men inte fått betalt för), dela med din årsomsättning och multiplicera med 360. Du får nu fram ett antal dagar, till exempel 45. Det innebär att du i snitt ger dina kunder en kredit på 45 dagar.

Du kan då sätta upp ett mål om att sänka kredittiden till 35 dagar, det vill säga minska den med tio dagar. Men då är det bra att veta vad dessa tio dagar är värda.

För att få veta det gör du så här: multiplicera tio med din årsomsättning och dividera med 360. Du får då fram en summa i kronor.

Den som räknar ut det här blir snabbt motiverad att förändra sina rutiner, det vill säga fakturera snabbare och skriva tydligare fakturor. Det är ju bättre att dina pengar arbetar i företaget än att de är låsta i reskontran.

kredittid-300x200

Stör jag kundrelationen när jag skickar påminnelse?

Många företagare tycker att det är obehagligt att påminna sina kunder om att de inte har fullföljt sin del av affären nämligen att betala inom den tid som var överenskommet. För varje dag som löper utan att du fått betalt förlorar du pengar och affären blir i takt med tiden allt sämre för din del. Om ditt företag omsätter 100 MSEK kostar varje dag dig sammantaget  60 000 SEK vid kalkylränta 15 procent.

Dessutom ökar bevisligen risken för utebliven betalning (konkurs) och/eller reklamationer (ofta konstruerade) ju äldre fordran blir. Hur bör då påminnelse utformas? Vad är syftet med påminnelsen? När ska man skicka en påminnelse och hur många ska man skicka?  Frågorna kan vara många och för att kunna svara på dem tittar vi först på:

Varför betalar inte kunderna inom överenskommen tid?
När man skall lägga upp sin ”inkasseringsstrategi” är det viktigt att ställa sig frågan – varför håller inte mina kunder ingånget avtal? (dvs varför betalar de inte i rätt tid?)

De vanligaste orsakerna till betalningsförsening brukar vara;

  1. Reklamationer – ofta tyvärr påhittade, och uppfinningsrikedomen kan vara stor
  2. Otydliga avtalsvillkor – t ex var och hur ska betalning ske
  3. Pengar sägs vara på väg
  4. Ont om likvida medel
  5. Kunden optimerar sin egen lönsamhet (Cash Management) genom att betala så sent som möjligt och det har ju gått förut

Så förstärks betalningsviljan
Syftet med påminnelsen är att se till att förstärka kundens vilja att fullfölja sin del av avtalet m a o betala per omgående eftersom den överenskomna betalningstiden redan förbrukats. Då måste utformningen av texten i påminnelsen få kunden att inse nödvändigheten i att hen ska prioritera betalning av just din faktura före alla andras (hen har kanske ont om likvida medel) eftersom konsekvenserna blir mest kännbara av att ignorera ditt brev (ditt företag tar ju ut full kostnadsersättning och talar i klarspråk vad som händer om kunden inte hör av sig eller betalar).

Ju snabbare efter fakturans förfallodag du skickar påminnelsen desto snabbare får du besked om eventuella s.k. ”betalningsförseningsorsaker” (se punktlistan) ) och det är ju jätteviktigt för då kan du snabbt åtgärda eventuella fel eller missförstånd och kunden kan betala. Hur snabbt efter fakturans förfallodag påminnelsen bör skickas beror naturligtvis på typ av kund och vilken kredittid du lämnat. För snabbt innebär förmodligen en massa onödig irritation och extra arbete. Men säg normalt inte snabbare än 4 -5 dagar efter förfallodagen och inte senare än efter än 10-11 dagar.

Vänj inte kunden att läsa påminnelser
Fortfarande ser man företagare skicka upp till 3-4 påminnelser kanske i förhoppning om att kunderna skall uppskatta att man inte skickar dem på inkasso. Vad man egentligen gör är att man vänjer kunden vid att betalningspåminnelser är en naturlig del i den affärsuppgörelse man har och konsekvensen blir då att kunden tror att du ändå inte förväntar dig betalning förrän efter 4:e påminnelsen. Kunden tror kanske också att du förmodligen tagit extra betalt redan i prissättningen för att täcka ytterligare kostnader för påminnelsehanteringen. Använder du dessutom förtryckta påminnelseblanketter med texten ”1 (4)” ja då är det rena inbjudan till en lång och härligt utsträckt kredittid för din kund.

Kostnader
Du har rätt enligt lag att ta ut en påminnelseavgift om f n 60 kronor om du informerat/överenskommet om det med kunden senast i samband med skuldens tillkomst. Du har bara rätt att ta ut en (1) påminnelseavgift för en och samma faktura. Så redan i lagstiftningen har du rekommendationen att bara skicka en (1) påminnelse. För svenska kunder kunder ska sägas – för när du exporterar får du så klart anpassa dig efter respektive lands kutym och villkor.

Måste man skicka en påminnelse?
Nej, det finns inget i lag som säger att du måste skicka en påminnelse innan du skickar din kund på inkasso. Många anser att det tillhör god kreditsed att skicka påminnelse men du är alltså inte tvungen att göra det.

Jag hoppas att rädslan för att påminna sina kunder om betalning är på väg bort, det är klart att man ska vara rädd om sina kundrelationer men man ska inte heller låta sig utnyttjas av företag som inte håller avtalsvillkor. Ni är ju faktiskt två parter i avtalet.

blogg-png-300x200

 

 

 

3 tips vid val av finansieringsform

I veckan var vi och träffade företagare i Malmö. Ca 150 morgonpigga Malmö-bor åt frukost med oss och lyssnade på våra råd om hur man gör säkrare och lönsammare affärer. Det som är så himla fantastiskt med att få vara ute och åka runt i landet och träffa er duktiga, engagerade och ambitiösa företagare i olika storlekar, är att ni förmedlar en massa bra saker som vi tar med oss. Ibland leder det till att vi tar fram nya tjänster och ibland blir det en bekräftelse på att vi gör rätt saker.

Det här med finansiering är verkligen ett ämne som intresserar många. Antingen behöver man nytt kapital för en investering, eller så kan det ibland handla om att man måste få in lite förskott på fakturorna för att täcka upp ojämn försäljning. Skälen är många och varierande.

Jag tycker att de tre orden ”flexibilitet, trygghet och långsiktighet” är en bra sammanfattning av tre snabba råd att tänka på vid val av finansieringsform.

– Flexibilitet. Se till att ni inte fastnar i en massa krav på tidsbestämda eller volymbaserade villkor. Behöver ni endast utnyttja en finansiering en viss period så ska ni kunna vara fria att göra det.

– Trygghet. Vid fakturaköpstjänster tycker jag att det är en faktor att kunna slippa kreditrisken. Se till att er leverantör jobbar ”Utan regress”, vilket innebär att de inte kommer tillbaka och kräver igen pengar om kunden inte betalar.

-Långsiktighet. Det kommer mycket gott ur långsiktiga relationer när det gäller finansiering, tex kan villkor bli bättre med tiden, då man lär känna varandra och även finansiären kan se åt vilket håll utvecklingen går. Tänk på att sätta er noggrant in i villkoren om ni väljer att jobba med riskkapital.

Har ni andra tankar kring finansiering? Har någon möjligen testat crowdfunding? Vore spännande att ta del av era erfarenheter, skriv nedan i kommentarerna.

world currency coins and calculator