Hur skall en faktura se ut när jag säljer på nätet (ur ett momsperspektiv) del 2

Del 2, försäljning till Företag i Sverige.

En utmaning E-handlare ställs inför när de skall redovisa sin försäljning är utformningen av sina fakturor. Dvs. de fakturor som skall redovisas och finnas med i bokföringen. Vad som skall finnas med i en faktura styrs av EU:s faktureringsdirektiv. För de som vill vara helt hundraprocentiga på att de förstått allt rätt rekommenderas att läsa igenom detta.

Ofta så tänker e-handlaren inte på detta då den faktura kunden får mestadels kommer från ett betalföretag. Dessa fakturor är även de mestadels utformade så att de ser ut på rätt sätt, men det är vanligtvis inte de fakturorna som används vid redovisningen. Dessutom så skall de i bokföringen kompletteras med det som sålts via alla andra betalvägar. Så tänk efter vilka fakturor det är som ni skall använda i redovisningen, när ni gjort det så kan ni se till att de ser ut på ett korrekt sätt. Om inte annat så för att momsen skall kunna redovisas rätt av er och när så är fallet även av er kund.

I denna serie av inlägg tar vi ur ett momsperspektiv upp:
1: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till privatpersoner i Sverige
2: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till företag i Sverige
3: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till privatpersoner inom EU (Varor)
4: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till privatpersoner inom EU (Tjänster)
5: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till företag inom EU (Varor och Tjänster)
6: Hur fakturor skall se ut vid försäljning till länder utanför EU

Hur fakturor skall se ut vid försäljning till företag i Sverige

Vi gör i princip samma sak när vi säljer varor inom Sverige till företag som när vi säljer till privatpersoner. Vi fakturerar med moms. Men hur skall fakturan se ut?
Om en transaktion understiger 4000 kr så kan man använda sig av en ”förenklad faktura” medan om man säljer för mer än 4000 kr per transaktion måste ta hänsyn till alla punkter i direktivet. För en e-handlare så gör oftast plattformen att det blir krångligt att särskilja detta. Därför är det i mitt tycke bäst att förutsätta att man under året kommer att ha någon som köper flera produkter även om de är billiga och därför kommer upp över 4000 kr. Slutsats ”bäst att lägga upp alla uppgifter i mallen”.

Det som då skall finnas med är:
• Fakturadatum
• Fakturanummer
• Säljarens (e-handlarens) momsnummer
• Säljarens och köparens adress
• Varornas eller tjänsternas mängd/omfattning och art
• Datum då varorna har omsatts (ofta leveransdatum)
• Beskattningsunderlaget för varje momssats eller undantag från skatteplikt
• Tillämpad momssats (ex 25%, 12% 6%)
• Den moms som skall betalas

När vi säljer varor till företag i andra EU länder så gäller helt andra premisser. Mer om det i avsnitt 5 i denna artikelserie.

Hur påverkar amorteringskravet småföretagarna?

Idag klubbades alltså det omdiskuterade amorteringskravet på bolån. Bra – säger många som anser att kravet är ett måste för att minska hushållens skuldsättning och risken för en förestående bostadsbubbla. Dåligt – säger andra som anser att kravet enbart kommer att påverka rörligheten på marknaden med en inlåsning som följd och att kravet inte alls har någon inverkan på den verkliga problematiken, det vill säga bristen på bostäder.

En sak är i alla fall helt klar – kravet kommer att påverka våra hushåll framöver. Men hur kommer det att påverka småföretagarna?

Vi intervjuade Örjan Hultåker, ordförande i Företagarna Stockholm, för ett tag sedan och han menar att bostadslånet är ett vanligt sätt att finansiera nyföretagande och tillväxt.

–   Vart femte företag har någon gång tagit lån med sin bostad som säkerhet för att kunna investera i ett eget företag. Den här länken mellan företagande och privat boende har regeringen missat, anser Örjan.

Idag kräver bankerna säkerhet i småföretagarens bostad, det har varit ett smidigt sätt för en småföretagare att få tillgång till kapital men efter att amorteringskravet införs blir det inte lika förmånligt längre och företagarna behöver se sig om efter andra alternativ.

Det finns en hel del riskkapital i Sverige men de pengarna stannar ofta på börsen och når sällan ut till de små företagen. Men i spåren av amorteringskravet lär nya finansieringsformer växa fram men de kommer inte att bli lika billiga som bostadslånen.

Det finns idag cirka 420 000 aktiva aktiebolag i Sverige, 300 000 av dessa omsätter under 10 miljoner kronor. Många av dessa lite mindre företag har redan idag sin privata bostad som säkerhet för företagets finansiering. Och det är säkerligen många fler som kommer att behöva finansiering inom den närmaste framtiden.  Då kan man fråga sig – vad har det nya amorteringskravet för inverkan på tillväxten i Sverige den närmaste tiden?

Tillv-300x200