Sälja på kredit – läskigt eller en framgångsfaktor?

Vet ni hur ofta jag hör från olika håll att man måste hålla sig till e-postpolicyn, eller att man inte får göra si eller så på grund av sociala mediapolicyn. Toppen! Men, hur står det till med det viktigaste av allt, kreditgivningen på företaget?

Jag pratar med hundratals företagare varje år, där man antingen slår sig för bröstet och berättar hur man toksäljer av en fantastisk produkt man är ensam om, eller så är en ekonomiperson frustrerad över att kunderna inte betalar i tid. Stämningen mellan sälj/marknad och ekonomiavdelningen är nog oftast lite frostig, just beroende på att den ena vill öppna gapet och den andra vill vara lite försiktig.

Varför får man inte ner på pränt exakt vad som ska gälla vid försäljning på kredit? Sätt ramverket! Är man så duktig så att man får ner i skrift hur personalen ska vårda varumärket på sociala media, då borde det inte vara svårt att även få till en kreditpolicy. Ett dokument som gör livet på båda sidor mycket lättare. De interna konflikterna ebbar ut och varje individ vet hela tiden vad som gäller i de allra flesta fallen. För undantag från regeln finns det alltid. Förlora aldrig er flexibilitet, samarbetsvilja och chansningarna i vissa affärer. Men sätt reglerna för den stora massan.

Jag kommer att ge er tips på vilka frågor ni som organisation måste svara på. Jag säger organisation och inte ekonomiavdelning, för detta är ett samarbete. Sälj-/marknadschef måste tillsammans med ekonomi-/kreditchef komma fram till den gemensamma linjen som ska gälla, till vilken gräns varje enskild individ får ta egna beslut. Naturligtvis ska detta, superviktiga dokument, gå i linje med företagets mål. Vad har man satt upp för omsättningsmål och vilka kalkylerade kundförluster har man tagit höjd för?

Dags att bygga broar! Vi hörs vidare kring detta ämne under sommaren under begreppet Kreditskolan.

Compliance risk2

Dags att ta nästa steg med ditt företag?

I veckan arrangerades Entreprenörsveckan i Båstad. Vi åkte självklart ner för att kolla läget och se till att uppdatera oss kring vad som händer runt er företagare. Många seminarier berörde det vi sedan länge förstått är en stor fråga – vad ska man tänka på vid tillväxt och hur ska man bäst finansiera sitt företag för att kunna ta språnget vidare till nästa nivå?

Råden var många, finansieringsformerna är många, speciellt för dig som är start-up eller liten. Men oavsett vilken form av finansiering du väljer är det superviktigt att tänka igenom hur stor del av företaget du är beredd att ge upp. En del finansieringsformer kräver att du delar med dig av aktier och ditt inflytande späds ut. Ibland kanske du till och med måste skriva avtal om en Exit, en dag då företaget ska säljas och aktierna kapitaliseras… Utöver de typer av finansiering som vi på Svea Ekonomi erbjuder i form av Factoring, Fakturaköp och Leasing finns det varianter som Crowdfunding, Almis lån, Riskkapitalister eller varför inte finna hjälp bland ”family, friends and fools”.

Så, hur skapas egentligen tillväxt i ett bolag? Många av de som lyckats har valt att hitta kunderna först, de som har specifika behov och kommer att kräva din utveckling. Många gånger smartare än att först kosta på sig produktutveckling och sedan hoppas på att kunderna vill ha det du erbjuder. Tänk alltid på fokus, börja inte planera för tillväxt genom att skjuta med hagelgevär och träffa för brett. Det kan man unna sig när man befinner sig i förvaltning. Se till att jobba med dimensioner i din bokföring så att du kan följa upp produktgrupper på sådan nivå så att du kan lägga ner de produkter som inte är lönsamma. För det är det mycket går tillbaka till hela tiden, behålla lönsamheten.

Det är då jag får vatten på min kvarn. Se till att sälja till rätt kunder, kunder som kommer kunna betala. Siktar du på att skapa tillväxt så ska dina pengar sitta på ditt konto och jobba i företaget. Under sommaren kommer jag att blogga kring vikten av att ha en kreditpolicy. Hur du som jobbar på en ekonomiavdelning, eller är en säljchef som gör kreditbedömningar,  kan bli företagets viktigaste spelare.

Help and support signpost

Vad innebär en betalningsanmärkning?

– och kan man göra affärer med ett företag fast det har en betalningsanmärkning?

Vi börjar med att titta på vad en betalningsanmärkning är; en betalningsanmärkning innebär att man inte har betalat sina skulder i tid. Kreditupplysningsföretagen samlar in information om företag och privatpersoner, till exempel identitetsinformation, ekonomisk information, fastighetsinnehav och betalningsanmärkningar från de offentliga register som förs av myndigheter.

Informationen sammanställs sedan och skall då ge en bild av personens eller företagets betalningsförmåga. En anmärkning är såklart en negativ information, den anses ofta signalera att personen eller företaget har en sämre betalningsförmåga.

De vanligaste betalningsanmärkningarna är:

  • Ansökan om betalningsföreläggande (registreras bara för Aktiebolag)
  • Utslag i mål om betalningsföreläggande
  • Tredskodomar från tingsrätten
  • Restförda skatter
  • Utmätningsförsök
  • Konkurser
  • Ansökan om skuldsanering

Hur länge ligger en betalningsanmärkning kvar?
Kreditupplysningsföretagen offentliggör denna information olika beroende på om man är privatperson eller företag.

  • En ansökan om betalningsföreläggande registreras bara för Aktiebolag och finns kvar hos kreditupplysningsföretagen i 2 kalenderår
  • Ett utslag i mål om betalningsföreläggande för Aktiebolag finns kvar i registren i 5 år.
  • Utslag i om betalningsföreläggande för privatpersoner och enskilda firmor ligger kvar i 3 år

Det går att ”ta bort” en anmärkning men man får bara göra det om den är felaktig eller om det föreligger vissa förutsättningar, som till exempel att skulden var betald innan ansökan lämnades in. Att betalningen har försenats av något som man inte kunde förutse eller är ansvarig för eller om det finns en dom eller förlikning som visar att man inte alls är skyldig att betala.

Man kan alltså inte ta bort en betalningsanmärkning för att ”vara snäll” mot kunden. I ett sådant scenario skulle kreditgivare inte kunna lita på informationen i kreditregistren och på så sätt riskera att göra kreditförluster för att man förlitat sig på felaktig information.

Ska jag alltid säga nej till en affär om min kund har en betalningsanmärkning?
Nej inte alltid, men nu blir det viktigt att ta reda på lite mer. Kontrollera alltid vem som är fordringsägare, är det kanske en konkurrent? Gäller anmärkningen restförda skatter? Parkeringsanmärkning?  Eller är det en ansökan om betalningsföreläggande på ett Aktiebolaget som sedan blivit betald?

En betalningsanmärkning för en parkeringsbot, ska så klart inte stjälpa en affär för 100 000 kronor.

Men har kunden fått en betalningsanmärkning för att de inte betalat min konkurrent i tid,  ja då kan det vara läge att tacka nej till affären. Alternativt att man garderar sig med någon form av säkerhet för att minimera risken för en kreditförlust.

Kreditpolicy
Se till att dina säljare och ekonomiavdelningen har en Kreditpolicy att luta sig mot när frågor uppkommer. En stark och uppdaterad Kreditpolicy som styr med vem och hur vi skall göra affärer på kredit ger garanterat säkrare och lönsammare affärer i ditt företag.

Följ vår blogg i sommar – då berättar vi mer om vad en Kreditpolicy bör innehålla och hur man bör tänka vid upprättande av policyn.

blogg-800x509

Läcker ditt företag kapital? Tre tips hur du stoppar det.

Visste du att i princip alla företag läcker pengar? Det är det inte alla som vet det. Men så är det. Vi är en hel bransch som jobbar med vad vi kallar Recovery Audit eller Kapitalläckage. I USA brukar man säga att ett vanligt välskött företag läcker ut ca 2 promille av sin omsättning i form av Kapitalläckage. I Sverige är det nog lite mer beroende på att vi har betydligt svårare momslagar här än de har i USA, moms är en stor källa till kapitalläckage.

Oavsett om du arbetar i ett litet eller stort företag så finns dessa läckor där. De större bolagen anlitar företag som vårt för att hitta och återfå dessa pengar. Eftersom vi alla är så säkra på att hitta pengar jobbar vi enbart med arvoden beräknade på de pengar som kunden återfår. Men det är egentligen bara de stora bolagen som omsätter från 0.5 miljarder och uppåt som kan anlita bolag som oss. Lite mindre bolag måste själva se över sina rutiner och reskontran för att hitta de pengar som de läckt och framförallt för att kunna stoppa framtida kapitalläckage.

Var skall man då leta efter kapitalläckage? Det finns många ställen att titta på men dessa är de vanligaste:

• Dubbelbetalningar till leverantör. Det skall i de flesta ekonomisystem inte gå att göra men tro oss det förekommer ändå. Ex. för att personal kringgår systemen för att kunna genomföra transaktioner som är bråttom.
• Betalningar i fel valuta. Gå igenom de betalningar som Ni har gjort i lite dyrare utländsk valuta ex USD, EUR och GBP och kolla så att det inte var fakturerat i kr.
• Moms. Här finns mängder med fel att göra men om man letar efter pengar så gå igenom fakturorna och kontrollera så att momsavdrag gjorts när det skall göras sådana.

Detta är tre av de vanligast förekommande felen. Titta gärna efter själv och se hur det står till i just ditt företag, det kommer att löna sig.

Handeln mot nya höjder?

Igår hade vi ett seminarium om ”Betalningar i alla försäljningskanaler”. Vi brukar ha många seminarier om e-handel, där vi berättar om vilka fantastiska omsättningstal e-handeln presterar årligen och hur man som e-handlare ska nå nya höjder. Av de faktorer som påverkar denna framgång anser vi med flera att antalet erbjudna betalsätt i kassan är avgörande för en hög andel avslut.

Hur skulle man översätta dessa framgångsfaktorer till den fysiska handeln? Utöver parametrar som service, tillgänglighet, erbjudande och pris så har vi det här med betalningar. Det var just det vi pratade om igår. Hur spännande som helst, tycker jag! Inte allt för sällan hör jag handlare beklaga sig över att köpcentrum och butiker gapar tomma runt den tredje veckan i månaden, i väntan på att konsumenternas lönekonton ska fyllas på, så då borde ju ett erbjudande om faktura eller delbetalning direkt i kassan vara en sanslöst god möjlighet till att få en jämn försäljning över hela månaden.

Eftersom jag utgår från att vi som gillar att shoppa är smarta och har koll på vår konsumtion och självklart vet vilka marginaler vi har i våra respektive plånboksekonomier så tillåter jag mig att glädjas åt att detta nytänkande kan innebära att även den fysiska handeln kan sikta mot nya höjder, med omsättningstal som går från +3% och utmanar e-handelns +16% på årsbasis.

Skulle du vilja komma och lyssna på våra seminarium om betalningar i höst? Håll då utkik här, vi kommer inom kort publicera datum för hösten.

Dollar Banknotes Falling on Young Male Hands

 

Vad kostar det att binda kapital i reskontran?

Vi träffar ofta företagare som berättar hur framgångsrika de är, de har en bra produkt och säljer som attan! Alltid lika kul att höra dessa berättelser. Men jag kan inte låta bli att provocera och säga att i mina ögon är du som mest framgångsrik när pengarna sitter på kontot. Vi har en genomsnittlig kredittid på 45 dagar i Sverige, en siffra som vi ser pekar svagt uppåt, vilket inte är bra. Tyvärr har många företagare lärt sig att använda sina leverantörer som finansiärer. Vi måste börja prata om ”reskontraomsättningshastighet” och inte bara fokusera på parametern lageromsättningshastighet när vi pratar lönsamhet.

Eftersom vi brinner för företagaren och att era affärer ska utvecklas och att ni ska bli ännu mer framgångsrika så vill ju vi att era pengar ska jobba i ert bolag istället för att ligga bundna i era reskontror. Att snabba upp sin cashflow går att göra på många sätt, det är ett helt eget kapitel, men vi kan ju börja i änden att faktiskt ta kontroll över det faktum att bundet kapital kostar pengar. Men hur mycket kostar det då?

Vi tar ett exempel, säg att ni har 45 dagar i genomsnittlig kredittid, med 30 dagars betalningsvillkor innebär detta 15 dagars övertid. Ta då 15 och multiplicera med årsomsättningen och dividera med 360. Det ger vid en omsättning på 10.000.000 ett bundet kapital på drygt 416.000 kr.

Tänk på vad den summan skulle kunna ge er, om pengarna kunde användas i er verksamhet istället!

ekonomimynt3