Bolagsformer – vem har ansvaret

Vi pratar alltid om hur viktigt det är att veta vem man gör affärer med, att man alltid ska ta reda på organisationsnumret så man har en chans att få betalt om något går snett i kundrelationen. Men hur ser ansvaret ut i olika bolagsformer och vad berättar organisationsnumret? Beroende på bolagsform gäller olika ansvarsregler för företrädare och innehavare. Här får du en kort lathund för vad som gäller.

Enskild firma EF
Här har innehavaren ett fullständigt personligt betalningsansvar för företagets affärer.

Handelsbolag HB
Handelsbolaget drivs av 2 eller flera personer som har ett solidariskt betalningsansvar.

Kommanditbolag KB
I Kommanditbolag KB finns det alltid en så kallad komplementär (prokurist) som har det totala betalningsansvaret. Prokuristen är oftast ett aktiebolag.

Aktiebolag AB
Aktiebolaget ansvarar för sina skulder – men styrelsen kan bli ansvarig om man förbrukat mer än 50 % av aktiekapitalet och inte upprättar en så kallad Kontrollbalansräkning innan det försätts in konkurs.

Ekonomisk förening
I en Ekonomisk förening har medlemmarna ansvar med begränsning till insatsen i föreningen.

Filial FL
En Filial har ingen rättslig ställning, utan är en del av det utländska företaget.

Vad säger då organisationsnumret?
Med hjälp av organisationsnumret kan du se vilken bolagsform kunden är och vem som har ansvar.

För den Enskilda firman är organisationsnumret alltid innehavarens personnummer. Handels- och Kommanditbolagens organisationsnummer börjar på 9. Aktiebolag, Filialer, Europabolag börjar alltid på 5 (från 9/1 2015 så börjar nya aktiebolags organisationsnummer på 559). Ekonomiska föreningar, Bostadsrättföreningar m.m börjar alltid organisationsnumret på 7 eller 8.

Så här många registrerade företag fanns det i Sverige vid årsskiftet 2014/2015

Aktiebolag 476 128 st
Handelsbolag  67 972 st
Kommanditbolag  21 104 st
Enskilda firmor 511 149 st
Ekonomiska föreningar 14 770  st
Filialer 2 947 st

Vill du veta mer?
Vi håller löpande kurser och seminarier runt om i Sverige där vi ger massor av tips om vad du bör tänka på som företagare. Läs mer och anmäl dig på vår webbplats: http://www.svea.com/sv/swe/Utbildning/

Incoterms (Leveransvillkor) påverkar hur och var du skall redovisa moms!

De av er som har gått en Incoterms kurs har säkert lärt er allt om ”farans övergång”, ”ansvar för frakthandlingar” och ”vem som betalar frakt” mm. Men med största sannolikhet så har ingen talat med er om att leveransvillkoret även kan ha stor påverkan på hur momsen skall redovisas samt kanske ännu viktigare var.
Så kallade upphämtningsköp dvs. när ni köper eller säljer på ett sådant sätt att motparten hämtar/lämnar varan vid avsändningsorten kan ofta ställa till problem. Både för köpare och säljare.
Exempelvis Ex Works och i vissa fall FCA. Dvs. när köparen hämtar varan direkt hemma hos säljaren eller ombord på transportmedlet. Om köparen då är hemmahörande i ett annat EU land vill ju köparen egentligen få en faktura utan moms. Men det får inte säljaren ställa ut med mindre än att säljaren har bevis för att varan har lämnat landet. Får inte säljaren det så måste denne fakturera med sitt lands moms. Något som gör att köparen får ett problem då denne måste bevisa vart varan har tagit vägen för att dels kunna få momsen krediterad och dels inte själv bli granskad av Skattemyndigheten i sagda land. De vill ju veta vart varorna tagit vägen.
På samma sätt är det när man säljer på Export (Ut ur EU). Ni måste spara bevis på att varan lämnat landet om ni skall sälja utan Svensk moms. Gör ni inte det och får en revision kommer SKV att kräva in momsen på dessa omsättningar i efterhand.
Säljer Ni DDP dvs. fritt levererat förtullat till ett land utanför EU så kommer Ni med stor sannolikhet att bli tvungna att betala importmoms i landet ifråga. Denna moms vill man ju ha tillbaka. Dock så krävs ofta att ni registrerar er för moms i landet och fakturerar er kund med denna moms (oftast en skyldighet). Det finns fler exempel så om Ni jobbar med att sälja varor till ett annat land. Fundera på vilka leveransvillkor ni väljer.

Semestertider = Bluffakturatider

Vi börjar närma oss semestertider nu, och därmed ökar frekvensen gällande fakturabluffar. Se till att ha en noggrann kontroll av inkommande fakturor även den lite extra stressiga perioden under sommaren. Skulle det vara så att ni får en faktura, eller ett annat underlag som kan förväxlas med en faktura, som ni inte alls känner igen, så finns det ett par viktiga steg som man inte får missa.

Var noga med att bestrida skriftligen. Antingen via mail, fax eller post. Det viktiga är att hänvisa till fakturanummer samt att ange ett skäl till varför fakturan inte kommer betalas av er. Ta gärna kopior på allt, så att ni har underlag inför framtida, eventuellt fortsatta påtryckningar. Företaget som skickat er fakturan kommer nu inte ha rätt att kräva er via inkasso, utan måste stämma er inför tingsrätt, vilket är ytterst tveksamt om de skulle göra om fakturan saknar laglig grund. Gör även en polisanmälan, så att det finns med i deras register.

Lär även dina medarbetare att inte svara på frågor från säljföretag per telefon, framförallt ska man undvika att svara ja på frågor. Det finns massor av fall där skojarna klippt ihop samtal till att låta som att den utsatta tackar ja till ett avtal/abonnemang som sedan blir jobbigt att komma ur. Det finns även fall där det skickas mail där man ber om kompletterande företagsuppgifter till ett befintligt register. Det man missar är den finstilta texten om att man ingår ett avtal om något man sedan kommer bli fakturerad för.

Med andra ord: var skeptisk. Det brukar löna sig…

Läs gärna mer om bestridandet hos polisen: bestrid.nu

Criminality

3 varningssignaler vid försäljning på kredit

Det här med kreditgivning är ett hett ämne. Man vill sälja så mycket som möjligt till så många som möjligt. Men ska du bli långlivad och framgångsrik så bör du se till att ha kontroll över krediterna och din kundbas.

Jag tänkte dela med mig av 3 vanliga varningssignaler vid b2b-försäljning. Dessa nyckeltal finns med i kreditupplysningarna, där man bör vara uppmärksam på förändringar över de olika boksluten om procentsatsen ökar eller minskar.

Företag som är yngre än 3 år
Det tar lång tid innan bolaget offentliggör sitt bokslut. Man begär ofta förlängt räkenskapsår, sedan har man ytterligare 6 månader på sig att inkomma med bokslutet till Bolagsverket och sedan skall kreditupplysningsbolagen registrera och värdera informationen.

Fakta: Dessa företag hamnar oftare i obestånd, 45% enligt statistik, mot normalt 5%.Skälen är ofta att man inte lyckas få tag i tillräckligt många kunder inom 3 år.

Företag som saknar styrelse
Om styrelsen saknas, så finns det ingen möjlighet att vidta rättsliga åtgärder för att få betalt, eftersom det saknas firmatecknare. Bolagsverket har till uppgift att se till att ny styrelse anmäls eller att bolaget tvingas till likvidation.

Företag med låg soliditet och kassalikviditet
Kassalikviditeten indikerar ett företags kortfristiga betalningsförmåga. Ett välmående företag bör ha en kassalikviditet på över 100 %.

Soliditeten anger hur stor del av företagets tillgångar som finansierats med sitt eget kapital och ger en indikation om den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten bör vara 15-30 %.

 Schedule profit growth. Calculator, pencil and magnifying glass

Tips!

Vill du räkna på detta så kan du använda dessa formler:

Kassalikviditet = omsättningstillgångar exklusive varulager och

pågående arbeten/kortfristiga skulder

Soliditet = justerat eget kapital /totalt kapital